Små yogis
09 tisdag Dec 2014
09 tisdag Dec 2014
26 onsdag Nov 2014
Posted Hälsa
inEtiketter
Min resa mot hälsa är en väldigt lång historia som jag förmodligen aldrig kommer lyckas sammanfatta, men just nu har jag i alla fall kommit till ett väldigt bra ställe där jag gärna kan stanna ett tag. Så bra som jag mår nu har jag nog sällan mått, trots att jag sällan får sova så mycket som jag vill och att förkylningarna hela tiden står och lurar vid förskoledörren. Till största delen handlar det om hur jag känner mig, vilket ju är lite svårt att mäta, men en sak går faktiskt att mäta och den är jag själaglad över: mina magmuskler har äntligen gått ihop! Jag har inte testat hur jag klarar tuffa magövningar, men bara det att de har hamnat på plats igen efter barnen känns som en jättestor seger.
Hur kom jag dit då? Stenhård träning och diet enligt bästa Rocky-style, som jag och många med mig kanske hade trott? Nix. Tvärtom, faktiskt. Sen i februari ungefär, när jag började gå hos Johanna, har jag i stället fokuserat på att vara snäll mot mig själv och göra mjuka, lugna saker som Bodybalance och yoga i stället för att köra järnet med spinning, löpning eller Bodypump. Jag har till och med börjat köra korta stunder där jag fokuserar på min andning (att kalla det meditation känns lite förmätet för så koncentrerad är jag inte) men jag har gjort det nästan varje dag. Det och olika yogaövningar, inte så mycket åt gången men i princip varenda dag. Och det har gjort underverk. Bilden nedan känns som en väldigt bra sammanfattning 🙂
Jag vet inte exakt vad nyckeln är, kanske är det att jag har fått jobba med både kroppen och huvudet åt samma håll – Johannas övningar för kroppen och allt klokt vi har pratat om under coachutbildningen för huvudet. Tidigare har jag nog mest tänkt och analyserat och så tränat för att göra kroppen lika trött som huvudet. Nu har jag försökt att inte analysera så mycket samtidigt som jag har försökt att verkligen känna efter hur det faktiskt känns när jag tränar, i stället för att bara ta i maximalt. Resultatet är att jag nog har blivit mer närvarande, och jag har även fått till en koppling mellan hjärnan och kroppen som jag inte vet om jag har haft förut, och det känns verkligen jättebra.
En lite lustig effekt är att jag verkligen känner att kroppen vill saker, och jag har också börjat göra det den vill i stället för att bara tänka att ”jag tar det sen, nu måste jag skriva klart det här dokumentet”. När jag har suttit för länge bara måste jag röra på mig, och det känns ganska tydligt vad jag behöver göra. Oftast handlar det om att snurra runt i olika yogapositioner, blandade varianter av styrka och rörlighet, med mycket fokus på höfterna. Och det är så himla skönt… Sen kan jag göra det andra. Om jag inte rör på mig däremot så blir det inte mycket gjort, för då har jag mycket sämre fokus.
I dag var en dag när jag lyssnade på kroppen, och det är jag verkligen glad för. En halvtimme på gymmet på lunchen med lite Bodybalance och lite blandad yoga gjorde underverk för både koncentrationen och förmågan att sitta still sen. Att jag var tvungen att köpa fina träningskläder i glada färger gjorde nog också sitt, och en god lunch från SqueezedUp efteråt skadade inte heller. Och snart ska jag äta middag med en riktigt god vän som jag inte har sett på evigheter. En riktigt bra dag, med andra ord!
23 söndag Nov 2014
Posted Bara vardag, Familj, Hälsa, Träning
inEn av veckans roligaste saker för Ninja är att gå på gymnastik. Inte för att de gymnastiserar så mycket utan för att hon och de andra barnen får ägna 45 minuter åt att springa runt i en fantastisk hinderbana, eller vad man nu ska kalla miljön i en riktig gymnastikhall. Jättestora mjuka mattor och ett studsnät att hoppa på, långa mjuka studsiga banor att springa på, gigantiska klossar att bygga berg, backar och trappor av, bänkar att balansera på, ribbstolar att klättra i och så vidare och så vidare.
Förhoppningen är så klart att det ska bli ännu mer av gymnastik sen när hon blir större, för om hon fortsätter tycka det är roligt kommer det att ge henne en massa bra träning i allt från kroppskontroll till balans och styrka. De äldre gymnasterna som tränar efter oss (Enebybergsgymnasternas tävlingstrupp) gör helt fantastiska saker, volter och hopp och allt möjligt, och ser otroligt vältränade ut fast de bara är i yngre tonåren. Men vi får se hur det går, nu fokuserar vi på att leka!
På väg in med Lynx
Avslutningssamling. Ninja har sin gymnastikoutfit (Batmantröjan) och håller sin bästis Josefin i handen.
16 söndag Nov 2014
Posted Bara vardag, Hälsa, Lösningar, Mat, Tips
inEtiketter
Det här måste vara det allra senaste. Att hitta på ett ord som ”grönhydrater” och packa rivna grönsaker i påsar kan tyckas fånigt, men jag tycker faktiskt det är genialiskt. Den som söker inspiration till middagen i mataffären kanske kan få en ny idé, och den som inte har tänkt på att man kan byta ut pastan mot annat kanske gör det. Och då gör det mig inte ett dugg att Ica tjänar pengar på att hyvla och förpacka morötter. Någon kanske till och med kommer på den ännu mer lysande idén att göra det själv.
15 lördag Nov 2014
Etiketter
coaching, hälsa, jobb, Prestationsbyrån, prestationsutvecklare, prestationsutveckling
I dag blev jag äntligen diplomerad prestationsutvecklare. Mer än ett år har gått sen jag började, ett av de mest händelserika och omtumlande jag har varit med om. Och utbildningen till prestationsutvecklare har både bidragit till att tumla om och lugna ner, vilket har varit rätt jobbigt av och till. Men det har varit värt det! Så nu går jag och tre andra otroligt kloka och nyfikna coacher vidare till nästa steg. Den som är nyfiken får mer än gärna höra av sig!När jag har mer tid ska jag försöka sammanfatta mina intryck av utbildningen, men till dess går det att hitta tidigare inlägg om utbildningen om man söker på ”prestation” i sökfältet här på bloggen. Då hittar man också det här inlägget, som tar upp en rad intressanta saker som vi bland annat har pratat om på utbildningen.
07 fredag Nov 2014
Posted Bara vardag, Hälsa, Praktiska saker, Träning
inEtiketter
Sen jag började med Fitbit har jag tydligen gått över hela Spanien! Känns som att jag förtjänar helg nu 🙂
Appen har för övrigt uppdaterats sen jag började, så den är bättre på att logga träning än den var förut. Sömnmätningen är däremot fortfarande sådär. Och nu har Jawbone kommit med en ny version av sitt band, UP3, som har pulsmätning och en massa annat kul. Lite sugen blir jag… Men jag ska inte byta än.
20 måndag Okt 2014
Posted Bara vardag, Hälsa, Tänkvärt, Träning
inFör några dagar sen gjorde jag något som jag knappt ens minns när jag gjorde sist: Jag simmade. 40 underbara längder på 30 underbara minuter. Eller jo, jag minns när det var sist: i Thailand. Men i Sverige är det frågan om jag ens har gjort det på 2000-talet. Oavsett vilket var det helt underbart! Och det är inte långt till badhuset heller, så det här ska definitivt bli en ny vana. I alla fall en gång i veckan.
Vilket också är uppgiften: på senaste mötet med min coach fick jag rådet att börja meditera fem minuter om dagen, och simma 30 minuter i veckan i stället för ett längre meditationspass. Mycket klokt alltihop, för att få till mer än fem minuter om dagen tror jag inte jag skulle fixa, hur lätt det än må låta. Och att sitta i 30 skulle absolut inte gå, men att simma samma tid är en helt annan sak. Hon är så klok, Johanna!
Eftersom jag tyckte det var så härligt passade jag på att ta dit Lynx också dagen efter, när förskolan var stängd. Tyvärr var det lite kallt för henne och det fanns bara en liten pyttepool där hon bottnade, men hon gillade det ändå. Så det ska jag också göra fler gånger!
07 tisdag Okt 2014
Posted Bara vardag, Hälsa, Träning
in03 onsdag Sep 2014
Posted Hälsa, Praktiska saker, Tips, Träning
inNu har jag haft mitt Fitbit-armband ett tag och kan konstatera följande:
20 onsdag Aug 2014
Etiketter
Det kanske inte låter så konstigt eftersom jag är en tränande människa, men det var faktiskt första gången på över två år. Två år och två dagar, för att vara exakt. Jag tror det senaste passet var Midnattsloppet 2012, för det var den 18 augusti 2012 och det bör ha varit ungefär då. Springvagnen gick inte att använda för alla däcken var tomma på luft och jag hittade ingen pump, så det fick bli vanliga vagnen. Med 11 kilo Lynx i, som ovetande hejaklack 🙂
Och det magiska var att det kändes helt okej! Bäckenbotten höll, det gjorde inte ont någonstans och jag orkade så mycket bättre än jag hade trott. Trots tung vagn och att Stocksund är helt galet backigt. Vilken kick! Nu finns plötsligt enklaste och snabbaste träningen som ett alternativ igen, så förhoppningsvis ska jag få tillbaka lite konditionsträning i livet. Det går ju till och med att ta med ett barn, vilket också underlättar massor. Tänk om jag lyckas ta med barnen till Minisats också, hur bra förutsättningar har jag inte då?